Termer och titlar

November 15th, 2006

Jag vet redan nu att den här postningen kommer att bli hopplöst löjlig och självreflekterande, men detta är en sak jag ibland tvingas fundera över. Nämligen vad man (jag, ego) ”är” och ”gör”. Det är främst när folk frågar, eller ännu värre, när man ska anmäla sig till någon typ av seminarium där man ska fylla i titel och yrkesroll som det blir jobbigt. Alldeles snart kommer jag och Kuriosakabinettet antagligen figurera i DIK-forum. Jag kallade mig efter mycken vånda för ”utställningsproducent”. Några kanske kommer att höja på ögonbrynen. Utställningsproducent är man väl bara om man har mångårig erfarenhet och makt? Samtidigt tycker jag att jag de senaste åren agerat producent i den bemärkelsen att jag sett till att utställningar blivit (kommer att bli: futurum) verklighet, bl.a. i rollen att fixa finansiering genom projektansökningar och beslutsunderlag på uppdrag. Självklart har jag i högsta grad lagt mig i form och innehåll. I filmvärlden är producenten den som i Hollywoodsammanhang sitter på pengarna, alternativt tigger ihop pengarna, alltså realiserar projektet. I museiutställningssammanhang är producenten allt från projektledare till konstnärlig ledare, ibland upphovsman till utställningsidén, ibland inte. Curator är man i konstsammanhang eller om har gått vissa färska utbildningar. Om det fanns en titel som hette ”utställningsprojekt-fixare” skulle jag glatt bära den. Just precis nu är jag i första hand föräldraledig och när mannen tar över ruljansen hemma så går jag in i en för mig ny roll som forskarstuderande. Egenföretagare, frilansare, jobevars, men inte helt frivilligt, och inte är man någon Gnosjö-entreprenör direkt.
Så var det med mig, om någon har orkat läsa. Som slutkläm vill jag säga att begrepps- och titelförvirringen inte är unik för just mig utan antagligen gäller många som arbetar i musei- och utställningssvängen. Det manifesteras om inte annat i DIK:s delförening för museiyrken: Museimannaförbundet. Jag tycker att det är ett dåligt och föråldrat namn, inte minst ur genussynpunkt. Man det är förbannat svårt att komma med något bättre förslag.

5 Responses to “Termer och titlar”

  1. Aron Says:

    Museianställdas förbund?

    Sen blir jag mer och mer tveksam på mitt medlemskap i DIK, men ändå…

  2. Karolina Says:

    Fast Musei-anställda exkluderar ju oss som frilansar…
    Håller med, man kan undra vad poängen med DIK är, i synnerhet om man inte är bibliotekarie.

  3. andrea Says:

    Hela den här diskussionen om titel på ens yrke har jag brottats med under hela min utbildningstid. Jag ser inget problem i att kalla mig utställningsproducent trots att jag är nyutexaminerad, bara producerat en komplett utställning och att jag för tillfället inte har något arbete rörande utställningsproduktion. Jag tycker inte man ska dra sig från att använda sig av titeln i det avseendet att för att få kalla sig ”utställningsproducent” bör man ha ”mångårig erfarenhet och makt”. Någonstans måste man börja för att få den där ”mångåriga kunskapen”. Man får istället vara beredd på att förklara vad det innebär för det är precis som du säger, rollen skiljer sig från produktion till produktion.

  4. Hans Rengman Says:

    Förening, förbund, forum

    Begreppsförvirringen är svår inom det här området. DIK -för fackliga frågor, Riksförbundet Sveriges Museer som branchorganisation och, faktiskt fortfarande en Svenska Museiföreningen som idag samlar främst enskilda medlemmar. Den senare håller just nu på att utreda framtiden för att inte tyna bort. En springande punkt är: Finns det behov av ett allmänt forum/förening/??? vid sidan av de snäva specialistföreningar kring utställningsestetik, teknik, pedagogik osv och alla bloggar som växer fram?
    ..ett sammanhang att lyfta den här frågan om identitet och andra framtidsfrågor inom museifältet.

    Någon som nappar här?
    …eller genom att ta kontakt med Gunnar Persson gunnar_perzzon@hotmail.com , 0158 – 20160 , som rotar i denna fråga.

    Finns behoven kan det finnas en chans att vi kan skapa något tillsammans.

    Hans Rengman

  5. Karolina Says:

    Svåra frågor! Det som började som en personlig fundering… JAG tror att det behövs en intresseförening som även tillvaratar enskilda medlemmars intressen. Det är någonting helt annant än en branschorganisation för museiinstitutioner – vilket säkert också behövs. Jag tycker även att DIK:s Museimannaförbund mest liknar ett självgott ryggdunkarforum för redan etablerade. (sånt får man skriva som bloggare, hehe)
    Eftersom musei- och utställningsvärlden FÖRHOPPNINGSVIS står inför stora förändringar framöver behöver vi forum där det är högt i tak, där det går att diskutera förutsättningslöst över professionsgränser. Det viktigaste med forum och föreningar som ska kännas ”fräscha” gäller att de inte blir klubbar för inbördes beundran. Dialogen med användarna och omvärlden måste vara inbyggd i kärnan på något sätt.

Leave a Reply