Den siste patriarken?

March 9th, 2006

Det har varit lite glest med bloggandet här, kylan har tagit ett järngrepp om tillvaron och tröttheten är förlamande. Oavsett vintern så är det lite övermaga av mig att börja blogga eftersom jag är en sån jäkla slashas som aldrig pallrar mig iväg på vernissager, seminarier och liknande tillställningar som kan ge uppslag och lagom frustration till bloggeri. Nu har jag i alla fall varit på en grej, Peter Noever, museichef på MAK i Wien “föreläste” på Nationalmuseum. Synd att det inte fick vara på tyska, inte för att jag hade hängt med, men jag försöker tappert, läster De:bug och lyssnar på “Langsam gesprochene Nachrichten” på podcasten. PN var nämligen förkyld och bröt kraftigt. Jag har inte så mycket att säga egentligen. Mer än att det var relativt boring, och att Noever verkade vara ytterst nöjd med sig själv och sin livsgärning, samt hade en stark förkärlek för manliga (inte modernister, men…) konstnärer som Judd. “If you change something it’s gonna hurt” var budskapet, att Wien är en nekrofil stad som älskar allt det gamla och hatar det nya. Jag är fashinerad av dessa kulturmän i olika skepnader. Ingen har sagt att de inte har gjort sig förtjänta av sin framgång. Men de finns överallt, i kostymer, halsdukar och designerbågar. Det blev nästan lite pinsamt när “frågestunden” efteråt kom att handla om Nationalmuseums förhoppnignar om tillbyggnad, där man ville ha tips och råd av mästaren. Det går ju inte att ställa sådana frågor. “Hur skulle du ha gjort?” What would Jesus do? Jag gick fem minuter innan det slutade.

Leave a Reply