enfaldens estetik

February 17th, 2006

När jag började blogga var en av anledningarna den massiva frustration man känner i det sk. arbetslivet när ma har valt ett yrkesområde där alla får vara hur amatörmässiga som helst, där dumhet och mossighet premieras. En av sakerna jag vill undvika i mitt bloggande är rena personangrepp. Men ibland, i ett litet land som Sverige koncentreras alla problem med utställningsmediet och museer och andra beställares inkompetens till en fysisk person. Det är egentligen inte denne persons fel, tvärtom det är decennier av oproffsiga museitanter, grupparbeten, för många forskare som har skapat detta monster. När en massa styr- arbets- och referensgrupper har träffats tillräckligt länge och gaggat om vad de vill åstadkomma med en utställning blir de till slut trötta och frustrerade. Grupparbetena kommer inte framåt. Var är den där utställningen som allting ska utmynna i? Då kommer han (för det är alltid en han), som räddaren i nöden: Utställningsformgivaren utrustad med tracing-paper och ett orförråd hämtat från barnteatervärlden, tryfferat med namedropping som visar att han har koll på sin historia och de stora modernisterna. Fy fan, jag tror jag måste byta jobb.

One Response to “enfaldens estetik”

  1. Kuriosakabinettet » Blog Archive » Form eller innehåll eller mittemellan Says:

    […] innehåll medvetet medan formen är godtycklig.” Det har jag försökt förmedla i ett tidigare inlägg när jag var trött på sakernas tillstånd. Jag tror att det delvis är vad Kerstin Smeds […]

Leave a Reply