rysligt bra och dåligt

February 9th, 2006

Bibliodyssey är så bra att man får gåshud. Skit samma att det är ytliga jpgs från enastående bokskatter, det passar mig alldeles utmärkt. Och det går rakt på det väsentliga: bilderna.
Det här är extra ljvuligt. Skisser på dinosaurieutställningar från ca 1870. Vet inte om det realiserades, eller vad som hände, jag har inte orkat fördjupa mig – så slarvigt. Bilderna var alldeles för fina.
Jag har inte skrivit på ett tag, men idag har jag myror i skallen. Jag var på Historiska, som hade kvällsöppet. Snömodd och gnagande hunger, jag var där! Nu har jag äntligen sett Forntider. En utförlig recension måste komma, men jag vet fasiken inte vad jag ska tycka. Det är en länsmuseiodysse av de luxe-variant. Varför denna scenografi-orgie? Jag tror att jag har börjat hata scenograferade utställningar. I alla fall om scenografin består av en heltäckningsmatta med förna-mönster, storprints-onani och några stenar och risknippen i ett hörn. Varför hade de valt ett bakgrundsljud i form av en hostande gubbe? Skulle det kännas autentiskt? Ska man känna sig NÄRA Bäckaskogskvinnan vars skelett sitter hopkurat i en glasbur jämte en rekonstruktion av hennes ansikte. Introfilmen hade nog ett sådant syfte. Den sög älgballe. Utkädda museimän och lajvare och enfaldiga påståenden. OK, jag visste såklart vad jag skulle tycka. Rätt förutsägbart. Men jag vill verkligen inte vara så kritisk som jag var nyss. Jag vill så gärna se kvaliteter, för jag vet hur jävla svårt det är att göra en utställning. Bara en sak till om Historiska. Jag var inne på Vikingautställningen också. Det var typ jag, två besökare till och två vakter. Det var kallt och mörkt. Storslagen scenografi och vägghända prints (dom gillar det). Mest bisarrt var de två samlingplatserna i mitten. Den ena hade ett skelett i glasmonter där man tänker sig att ett centralt bord skulle stå, den andra en otroligt ugly Sverigekarta i betong/papier maché. Annars var det en massa fantastiska föremål, ja, jag tycker faktiskt det, men jag hade velat veta MER om dessa, inte leta objektsnummer i enfaldiga Smaka-på-orden-texter. Jag kikade in i ett pedagogiskt rum som var stängt. Där så allt så mysigt och hemtrevligt ut, inte alls som den hårda, kalla, ganska gubbiga (mitt favorit-pejorativa-uttryck) Vikingautställningen. Jag säger inte att mina argument är giltiga, de är bara snabbt nedklottrade. Nu börjar Antikrundan.

Leave a Reply