Datorer i skorna

July 1st, 2008

En av anledningarna till att jag på något sätt vill gå till botten med art&science-klyschan i min forskning är därför att den är just en klyscha. Jag vill kunna göra upp med en massa dynga som letade sig in i humanistiska ämnen och i kulturvärlden i stort i IT-bubblans släptåg, naturligtvis med rätt rejäl eftersläpning, det hör ju till sakens natur. Jag och min vän har ett samlingsnamn för detta: ”datorer i skorna”. Det handlar om när hysterin över ”nya” användningsområden för s.k. ”smarta” applikationer blev för stor. När man skulle göra ”smarta” kylskåp som talade om när mjölken var slut. När dojjorna kunde tala om hur många steg det var til affären, eller när bäraren behövde banta. Eller ha inbyggd gps eller radar. Datorer i skorna helt enkelt. Det är hårdvarusidan av fenomenet. Mjukvarusidan, eller ”teorierna” som skodatorerna följdes av är om möjligt ännu mer outhärdliga, och för min del har en del oskyldiga skribenter blivit nedsmutsade, guilt by association, helt enkelt. Det hela kan väl i svenska sammahang sammanfattas med ”renässansmänniskan” Christer Sturmarks förord till William J Mitchell (turligt nog inte WJT, somjag gillar) City of Bits OCH källreferens i den annars så utmärkta KAIROS-seriens förord (av Tom Sandqvist) till Från 60-tal till cyberspace. Det handlar om någon slags Deleuze&Guttari-tolkningar, och uppbärs kanske framför allt inom arkitekturforskningen. Rhizome är och var en bra webbsajt. Det är också ett D&G-begrepp som datorer-i-skorna-människor älskar. Att jag måste häva ur mig detta är för att jag för att städa upp i den här gröten ändå måste ta mig igenom vissa nyckelverk som jag tidigare undvikit. Lev Manovitchs Language of New Media (namnet säger allt. Den som snackar om ”nya” medier, ekonomi förtjänar ingen respekt) håller jag på med nu och det är tragiskt att min dyrbara arbetstid ska gå åt till sånt. Jag stör mig på den skenstruktur boken har, när det egentligen bara handlar om ett slags flow- of-consciousness-skrivande och spridda ”konkreta” referenser till Photoshop, CD-ROM, Lingo, VRML, Alias/Wavefront (OK, det är alldeles för enkelt att göra sig lustig över antik teknik, boken kom 2000). Finns det något syfte förutom att tala om hur nytt allting är och hur mycket vår perception, sätta att tänka och till syvende och sidst: våra samhällen kommer att förändras genom dessa fantastiska datorer i skorna? Oj, jag känner att jag tar i lite väl hårt kommer säkert att få äta upp det här. En man som jag också ska ge en chans nu över sommaren är Bruno Latour. Fast till honom är jag mycket mer positivt inställd eftersom jag älskar ZKM.

2 Responses to “Datorer i skorna”

  1. Rasmus Says:

    Fast till och med ZKM talar ju om “new media”…

  2. Karolina Says:

    Ja, jag vet… det visar att jag mest ägnar mig åt subjektivt tyckande på den här bloggen… Jag älskade Iconoclash och Making things Public som Bruno var inblandad i åt ZKM. Och jag gillar ZKM på alla möjliga vis.
    Alla medier är nya ett tag, sedan blir de gamla. Vad ska man säga istället? Digitala medier är redan ett alldeles för fluffigt begrepp eftersom nästan allt fotografi processas digitalt. Menar man med digital specifika formegenskaper måste man definiera dem och risken blir att man är ute och cyklar bland en massa skojiga definitioner som inte tillför ett dyft. The medium is NOT the message – men många nya medier är roligare!

Leave a Reply